Studio Visit
Hantverkets form med Studio Arhoj
Vi besökte grundaren Anders Arhojs ateljé i Köpenhamn och ville aldrig åka där ifrån.
Chocolate fizz eller Strawberry lemon pie, Baby Jane eller Peaches and cream – inget kommer få dig på bättre humör än den Köpenhamnsbaserade designstudion Studio Arhoj som skapar färgrik keramik. Men det är inte magi, det är hantverk och kemi.
Studio Arhoj ligger i Köpenhamn och drivs av grundaren Anders Arhoj, som började sin arbetsbana inom interiör och design medan han studerade i Tokyo, Japan 2005. Efter att ha flyttat tillbaka till Danmark började han driva en liten designstudio från sin lägenhet i Vesterbro, där han sysslade med grafisk design, identitet, branding och illustration – för att så småningom ta steget in i keramikvärlden.
– Jag arbetade i många år som designer och barnboksillustratör men jag fick problem med nacken och ryggen genom att sitta ner 12 timmar om dagen. Jag har alltid gillat karaktärsdesign men aldrig gillat plast så när jag träffade en keramiker genom vänner så började vi prata om att göra något tillsammans och han gillade min design. Vi började umgås och experimentera. Jag tog med ritningar och han drejade dem och så föddes ’Ghost Light’, för tio år sedan. Det är den första produkten vi gjorde, och fortfarande en av de mest populära, säger Anders Arhoj.
2013 startade han Studio Arhoj i en gammal pappersfabrik på Islands Brygge, ett nedlagt industri- och hamnområde strax utanför centrala Köpenhamn. Idag skapas alla deras stengods där från grunden.
Krukmakeri har överlevt i tusentals år, genom reaktionen som uppstår när lera möter eld. Temperaturen som behövs för att omvandla mjuk lera till hård keramik är extremt hög och skapas vanligtvis i en keramikugn. Bränning kallas processen när man hettar upp leran och glasyren till en väldigt hög temperatur. Målet är att värma föremålet till den punkt där leran och glasyren är “mogna” – vilket innebär att de nått sin optimala smältningsnivå. För det mänskliga ögat syns detta knappt, då smältningen sker på molekylär nivå. Denna process genomförs vanligtvis i två steg: skröjbränning och glasyrbränning.
– Glasyren tillverkas av en blandning av framför allt glas och lera. Det är det som gör att glasyren stannar kvar på leran när du sen bränner den i höga temperaturer. Varje del är som ett kapitel för sig själv. Det är en livslång resa att lära sig om lera och keramik. Men i grund och botten börjar det i bergen – gamla, gamla mineraler som har bearbetats av naturen i miljoner år, sedan grävts upp ur jorden eller från bergen och slutligen polariserats och förfinats på olika platser i världen för att tillslut bli till ett råmaterial. Sen handlar det om en kemisk reaktion och en mycket komplicerad process där du verkligen behöver ha koll på mycket olika saker, beroende på vilken glasyr, vilka material du glaserar, i vilken värmetemperatur och materialens sammansättning, berättar Anders.
Så valet av recept och ugn bygger på vilket ”bröd” du vill baka?
– Exakt, och hur länge du bränner det. Du får olika reaktioner om du bränner något väldigt snabbt eller väldigt långsamt, hur varmt du bränner och hur snabbt eller hur långsamt du kyler det. Det är en svår process att få till precis det resultat du är ute efter.
Er keramik kan skilja sig mycket åt, t ex två koppar från samma serie?
– Ja, vi har runt 200–300 olika produkter, alla med sin egen glasyr samt att allt är gjort för hand, vilket är som att måla en tavla. Med varje nytt objekt får du chansen att skapa något unikt. Men på samma sätt är det just det som ibland kan vara problematiskt, exempelvis om en butik eller en kund vill ha något väldigt specifikt – för i den här typen av produktion är vissa saker nästan omöjliga att kontrollera.
– Att skapa till exempel en vas är en lång process, från att dreja stengods till att få rätt färg på glaseringen. Du vet heller aldrig exakt vad som kommer att hända inuti ugnarna. På så sätt är keramik svårkontrollerat jämfört med låt oss säga, mode.
Utveckla.
– Jag känner inte till många modeskapare som är så jätteduktiga på sy. De riktigt bra, som till exempel Alexander McQueen, kunde sy och drapera direkt på kroppen men han var också utbildad på Savvy Row i London. Det var så han visste vad han skulle göra. Jag tror också att det är anledningen till att de bästa arkitekterna är de som har någon form av byggnadsingenjörs-utbildning.
Om du vet var gränserna går kan du pusha och leka med dem. För oss tar processen, från start till slutresultat, ungefär en månad och det är många olika steg i processen. Det är hårt arbete. Och återigen är slutresultatet alltid svårt att kontrollera. Det tar tid att lära sig hantverket.
Det är därför många av dem som börjar jobba hos oss – designutbildning och kanske även någon form av keramikutbildning till trots – mer eller mindre måste börja om från scratch. Folk kan helt enkelt för lite om det praktiska, allt handlar om teori nuförtiden. Man pluggar och skriver tentor om design, konst och hantverk av olika slag men vet egentligen knappt ens vad det är man skriver om.
Hur ser du på hållbarhet inom designindustrin?
– Vi försöker att inte beställa en massa material av något som har gjorts någon annanstans för att sen bara sitta på det. För oss funkar det bättre att göra allt här, och om en trend förändras eller om en kund vill ha något annat kan vi snabbt anpassa det vi gör och till och med starta en helt ny serie. Vi är hållbara på det sättet att vi inte importerar enorma pallar från Kina och lägger dem någonstans i ett lager. Vi tillverkar bara det som beställs och vi återvinner också allt som vi inte blev nöjda med för att skapa nya produkter med.
Sen är så mycket skitsnack inom branschen och i samhället överlag. Folk pratar om vad de vill ha och vad de vill göra men ingenting händer. Om vi bara kunde erkänna vad vi egentligen faktiskt gör. Folk snackar om att köpa ekologisk, om hur viktigt det är med hållbarhet etc. och sedan tittar de på Netflix hela dagarna och åker på chartersemester. Och det blir ett problem även för oss. Om människor inte köper våra produkter förlorar vi våra jobb – så om vi skulle bli helt super-hållbara borde vi egentligen bara sluta skapa och tillverka grejer och gå ut och plantera träd, men det betalar inte hyran.
Hur bestämmer ni vilka butiker och återförsäljare ni ska samarbeta med?
– Det är en ständig diskussion vi har. Jag menar, om du säljer till alla kommer du att tjäna en massa pengar men ditt varumärke kommer snart att vara sold out och dött, men om du istället chansar på endast några stycken “mindre” butiker som nästan inte köper in någonting alls är du också död – men cool. Om vi skulle försöka att bli riktigt stora tror jag att vi skulle bli som säsongens nya coola tv-serie och sedan efter tre månader skulle allt reas ut – ”next!”. Det är bättre att bygga upp långa relationer med butiker och återförsäljare man tror på.
Några planer för framtiden?
– Vi kommer att göra ett samarbete med ett stort amerikanskt varumärke senare i år som kommer att bli vår största grej hittills, men vad det är är fortfarande hemligt.
Sen har vi alltid drömt om att ha en liten, liten fabrik mitt i en flygplats med en drejskiva och en liten ugn som bara producerar Ghost Lights. Men flygplatser är typ helt omöjligt. Du måste känna och träffa rätt människor och lägga upp typ en miljon dollar på bordet.
Men skulle inte det passa perfekt i Köpenhamns nya flygplats?
– Ja, de har pratat om det men de är också ute efter pengarna. Och hyran är helt löjligt dyr, vi skulle aldrig kunna betala den.